Efter regeringens förslag om att inrätta ungdomsfängelser intensifierar Kriminalvården sina ansträngningar för att hitta lämpliga utrymmen inom landets anstalter. Detta för att kunna etablera de nya barn- och ungdomsavdelningarna som ska tas i drift om drygt två år. Kriminalvårdschefen Håkan Zandén, ansvarig för förberedelserna, förklarar att tidspressen är stor.
Tajt tidsram
Regeringen har fastställt att barn- och ungdomsavdelningarna ska vara klara den 1 juli 2026. Kriminalvården har fått uppdraget att förbereda dessa platser redan innan den nya lagstiftningen har trätt i kraft, vilket innebär att de måste vara redo ett och ett halvt år tidigare än vad regeringens utredare ursprungligen föreslog.
– Vi tycker att det är kort tid, lokalförsörjningsprocessen tar tid om vi ska ställa om verksamhet för att passa barn och det är kritiskt vad gäller platser inom Kriminalvården i övrigt, säger Håkan Zandén.
Begränsade byggmöjligheter
Zandén påpekar att det inte finns tillräckligt med tid för att bygga nya anläggningar, vilket innebär att befintliga anstalter måste anpassas för att kunna ta emot ungdomar.
– Vi hinner inte bygga nytt, säger han.
100 platser under 2026
Kriminalvårdens plan är att skapa 100 platser under 2026, fördelade på barn- och ungdomsavdelningar på tre anstalter för pojkar och två anstalter för flickor. Dessa platser är avsedda för ungdomar i åldern 15–17 år som årligen döms till sluten ungdomsvård. Det är unga personer som har begått grova brott och som regeringen och Sverigedemokraterna nu vill att Kriminalvården ska ansvara för istället för de kritiserade Sis-hemmen.
Fler platser i framtiden
I enlighet med Tidö-avtalet planerar Kriminalvården att utöka antalet platser till 250 år 2028. Detta beslut baseras på en bedömning av de samlade effekterna av Tidö-avtalets förslag för ungdomar i åldern 15–17 år som begår grova brott. En av dessa effekter inkluderar minskad barn- och ungdomsrabatt vid fängelsestraff.
Förberedelser och anpassningar
För att kunna möta de nya kraven måste Kriminalvården genomföra omfattande anpassningar av befintliga anstalter. Det handlar inte bara om att skapa fysiska utrymmen, utan även om att säkerställa att miljöerna är lämpliga för ungdomar.
– Lokalförsörjningsprocessen tar tid, och det är kritiskt vad gäller platser inom Kriminalvården i övrigt. Vi måste ställa om verksamheten för att passa barn och ungdomar, förklarar Zandén.
Kritiska röster
Trots den snabba omställningen har förslaget mött kritik från flera håll. Kritiker menar att övergången från Sis-hem till kriminalvårdsanstalter kan ha negativa konsekvenser för de unga som berörs. Det finns farhågor om att kriminalvårdens miljöer kan vara mindre anpassade för rehabilitering och stöd, vilket är avgörande för att förhindra återfall i brott.
Politisk bakgrund
Förslaget om ungdomsfängelser är en del av en bredare strategi från regeringen och Sverigedemokraterna för att skärpa straffen för unga brottslingar och förbättra säkerheten i samhället. Detta inkluderar minskad straffrabatt för ungdomar och skärpta påföljder för grova brott.
Framtida utmaningar
Att inrätta ungdomsavdelningar inom befintliga anstalter innebär logistiska och administrativa utmaningar. Kriminalvården måste säkerställa att de nya avdelningarna inte bara uppfyller säkerhetskraven, utan också erbjuder en miljö som främjar rehabilitering och återintegration i samhället.
Sammanfattning
Kriminalvården står inför en stor utmaning med att etablera de nya ungdomsfängelserna enligt regeringens tidsram. Trots tidsbristen arbetar de intensivt för att hitta lämpliga utrymmen och anpassa befintliga anstalter för att möta kraven. Det återstår att se hur denna omställning kommer att påverka ungdomsbrottsligheten och de unga brottslingarna som kommer att placeras i dessa nya anläggningar.
