Kammarrätten i Stockholm har beslutat att fastställa Finansinspektionens beslut om en sanktionsavgift på 50 miljoner kronor mot Resurs Bank. Enligt domstolen har bankens kreditprövningsmodell sådana brister att det varit rätt att ingripa mot banken. Bland annat har bolån och deras storlek inte beaktats i prövningen.
Bakgrund och utredning
Finansinspektionen (FI) beslutade i juni 2022 att påföra anmärkningar och sanktionsavgifter till Svea Bank och Resurs Bank, med avgifter på respektive 45 miljoner och 50 miljoner kronor. Myndigheten hade granskat totalt 226 beviljade konsumentkrediter på mellan 80 000 och 400 000 kronor under perioden juni–september 2019.
FIbeslut motiverades med att bankerna inte hade grundat sin kreditprövning på tillräckliga uppgifter enligt 12 § konsumentkreditlagen, och att de inte hade följt god kreditgivningssed enligt 6 § samma lag. Bedömningen grundades på att bankerna inte hade hämtat in uppgifter om andra skulder än de som framgår av UC ABregister, och att de inte hade beaktat bolån eller konsumentens utgifter för boende, befintliga krediter och barn.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten i Stockholm upphävde initialt Finansinspektionens beslut, med hänvisning till att FI inte hade tillräckliga bevis för att bankernas kreditprövningar baserades på otillräckliga uppgifter. Enligt förvaltningsrätten ska beviskravet vara högt i fall som rör administrativa sanktionsavgifter, och omständigheterna måste kunna fastställas otvetydigt.
Domstolen hänvisade till att kreditgivare har ett visst skönsmässigt utrymme att bedöma om tillgängliga uppgifter är tillräckliga. Den konstaterade även att bankerna hade redovisat få inkassoärenden och små kreditförluster, vilket stödde att deras kreditprövningsmodeller var tillräckliga.
Kammarrättens dom
Kammarrätten i Stockholm gick dock emot förvaltningsrättens bedömning och fastställde Finansinspektionens beslut. Domstolen konstaterade att konsumentkreditlagen syftar till att skydda konsumenter mot överskuldsättning och ekonomiska svårigheter. Den poängterade att krediter i spannet 80 000–400 000 kronor medför en högre risk för överskuldsättning, och att strängare krav bör ställas på att kreditgivaren skaffar sig en helhetsbild av låntagarens ekonomiska situation.
Domstolen framhöll att de uppgifter som Resurs Bank hade bortsett från, såsom bolån och deras storlek, är centrala för att bedöma en konsuments ekonomiska situation. Om dessa uppgifter inte beaktas riskerar en enskild konsument att drabbas av överskuldsättning.
Kammarrätten ifrågasatte inte att Resurs Banks kreditprövningsmodell är baserad på vetenskapligt beprövade metoder, eller att den kan fungera som ett komplement vid kreditprövning. Dock ansåg domstolen att modellen var bristfällig då den inte tog hänsyn till alla nödvändiga uppgifter.
Konsekvenser och reflektioner
Med denna dom sätter kammarrätten en tydlig standard för vad som krävs vid kreditprövning för stora lån. Beslutet understryker vikten av att ha en omfattande och noggrann kreditprövning som inkluderar alla relevanta uppgifter för att skydda konsumenterna mot ekonomiska svårigheter.
Finansinspektionens ingripande och den påföljande domen från kammarrätten kan ses som en signal till andra banker och kreditgivare om att noggranna kreditprövningar är avgörande. Det är inte bara en fråga om att följa lagen, utan också om att ta ansvar för kundernas ekonomiska välmående.
Sanktionsavgiften på 50 miljoner kronor mot Resurs Bank är en betydande summa och fungerar som ett avskräckande exempel för andra finansinstitut. Förhoppningen är att detta ska leda till en förbättring av kreditprövningsprocesserna och en minskad risk för överskuldsättning bland konsumenter.
