Organiserad brottslighet smugglar stora mängder kontanter utomlands, men svenska myndigheter har inte full insikt i omfattningen av detta problem. Enligt Uppdrag granskning lämnar cirka 10 miljarder kronor Sverige årligen – pengar som i stor utsträckning misstänks komma från kriminalitet. Smuggling av kontanter är en vanlig metod för kriminella att tvätta sina brottsvinster.
Brister i den svenska kampen mot kontantsmuggling
En ny kartläggning av SVT Uppdrag granskning har avslöjat allvarliga brister i den svenska kampen mot kontantsmuggling. Kontanter som smugglas ut ur Sverige växlas ofta till andra valutor i städer som Dubai och Istanbul. Därefter köps sedlarna upp av stora internationella banker och säljs tillbaka till Sverige, där det svenska företaget Loomis tar emot och räknar pengarna. De utländska bankerna får sedan ersättning genom konton i svenska banker.
Omfattningen av smugglingen
På grund av brister i kontrollsystemet kan svenska myndigheter inte exakt veta hur mycket kontanter som återförs till Sverige. Loomis har tidigare inte velat kommentera omfattningen på grund av sekretess, men Uppdrag granskning kan nu avslöja att Loomis tar emot svenska sedlar till ett värde av cirka 10 miljarder kronor årligen. En stor del av dessa pengar misstänks vara smuggelpengar, baserat på färska studier från Norge och Danmark, samt statistik från svensk tull och samtal med svenska penningtvättsexperter.
– Att det är ett betydande problem har vi vetat från polisen och andra aktörer. Men den exakta siffran eller statistiken har vi inte, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när han får ta del av uppgifterna.
Finanspolisens bedömning
Finanspolisen bedömer att miljardbelopp i kontanter transporteras ut från Sverige varje år som ett led i penningtvätt och för att omsättas i ny brottslighet.
– Hur mycket av dessa brottsvinster som återförs till Sverige genom olika kanaler har vi ingen exakt siffra på, men vår bedömning är att det sannolikt rör sig om miljardbelopp även där, skriver Lena Palmklint, chef vid Finanspolisen, i ett mejl.
Loomis kommentarer
Uppdrag granskning har vid upprepade tillfällen sökt Loomis vd, Karin Stålhandske, för en intervju men hon har avböjt. Loomis vill inte bekräfta eller dementera uppgifterna. I en skriftlig kommentar ifrågasätter Karin Stålhandske Uppdrag gransknings grund för påståendet att 10 miljarder kronor kan utgöras av smuggelpengar.
– Att förhindra penningtvätt är av största vikt för samhället i stort och givetvis för oss på Loomis, säger Karin Stålhandske. Varje aktör i kedjan måste kontrollera sin kund grundligt enligt gällande penningregelverk.
– Loomis del i värdekedjan är som transportör och vi lyder under penningtvättslagen och kontrollerar våra kunder enligt gällande regelverk. När det gäller de fåtal europeiska banker som vi arbetar med gör vi fördjupad kundkännedom, och kräver att de har konto i svensk bank. Generellt ser vi att det är av oerhörd stor vikt att ingen bryter kedjan utan att alla aktörer utför sitt AML-arbete grundligt, konstaterar Stålhandske.
Uppdrag gransknings kartläggning
Uppdrag gransknings kartläggning och slutsatser bygger på uppgifter från bland annat flera nygjorda rapporter, som ”Nå er det NOK – Kontanter i den kriminelle økonomien” av norska Økokrim och ”Penningtvätt genom utförsel av kontanter” av svenska Polismyndigheten, samt intervjuer med danska myndighetsföreträdare och källskyddade samtal med en rad personer med insyn i den svenska repatrieringen.
Slutord
Denna omfattande kontantsmuggling och brister i kontrollsystemen utgör en betydande utmaning för Sverige. Trots att finanspolisen och andra myndigheter är medvetna om problemet, saknas det exakta siffror och effektiva åtgärder för att helt stoppa flödet av smutsiga pengar. Det krävs en förstärkt insats från alla aktörer inom penningtvättskedjan för att säkerställa att kriminalitetens ekonomiska vinster inte kan infiltrera det svenska finanssystemet.
