Det omstridda lagförslaget som kommit att kallas ”chat control” har återigen hamnat i centrum för debatten. Lagförslaget syftar till att förebygga övergrepp mot barn och förhindra spridningen av barnpornografi. Förslaget, som presenterades 2022 av den svenske EU-kommissionären Ylva Johansson, har mötts av hård kritik, vilket har lett till att delar av innehållet har reviderats. Trots detta kvarstår kritiken, och frågorna om personlig integritet och risken för felaktig klassificering av material dominerar debatten.
Bakgrund och syfte
Lagförslaget har som huvudsyfte att bekämpa övergrepp mot barn och minska spridningen av barnpornografi på nätet. Enligt det omarbetade förslaget, som nu stöds av samtliga partier i justitieutskottet förutom Centerpartiet och Sverigedemokraterna, ska spårningen avgränsas till bilder, videor och länkar. Det ska också finnas ökade möjligheter för användare att lämna samtycke.
Kvarstående kritik
Trots de ändringar som gjorts kvarstår kritiken. Henrik Sköld, SVT Nyheters sociala medier-reporter, har bevakat lagförslaget och framhåller att kritiker menar att det fortfarande finns stora risker med förslaget.
– Kritiker menar att om man öppnar dörren för att övervaka alla medborgares meddelanden i jakt på den här typen av innehåll så lämnar man även dörren öppen för andra som vill hitta andra saker, säger Henrik Sköld i Aktuellt.
Sköld påpekar att detta kan påverka bland annat potentiella visselblåsare och regimkritiker, som är beroende av krypterade och privata kommunikationskanaler för att kunna verka säkert.
Risker för integritet och felklassificering
En central del av kritiken mot ”chat control” är att det kan leda till långtgående inskränkningar i den personliga integriteten. Motståndarna till förslaget menar att det ger myndigheterna för stora möjligheter att övervaka privat kommunikation.
I praktiken innebär förslaget att varje mejl eller meddelande som inkluderar en bild, video eller länk ska granskas av AI-teknik för att leta efter potentiell barnpornografi. Henrik Sköld varnar för att detta kan leda till misstag.
– Vad som är problematiskt och inte beror ju på kontext, mycket oskyldigt material skulle potentiellt kunna klassificeras som barnpornografi, säger Henrik Sköld.
Exempel på problem
Ett konkret exempel som kritiker ofta nämner är risken för att familjebilder, till exempel av barn som badar, felaktigt kan klassificeras som barnpornografi av AI-systemen. Detta skulle kunna leda till att oskyldiga människor drabbas av allvarliga konsekvenser, såsom rättsliga åtgärder eller förlorad tillit.
Regeringens försvar
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har försvarat regeringens stöd för det omarbetade förslaget och hävdar att viktiga steg har tagits för att förbättra skyddet av enskildas integritet och rättssäkerhet.
– Nu bedömer vi att viktiga steg har tagits i den riktningen. Regeringen är därför beredd att ta nästa steg och låta rådet och parlamentet inleda förhandlingar, skriver Strömmer i en kommentar till TT.
Centerpartiets ståndpunkt
Ulrika Liljeberg, rättspolitisk talesperson för Centerpartiet, var en av dem som röstade nej till förslaget i justitieutskottet. Hon anser att förslaget inte har förändrats tillräckligt från sin ursprungliga utformning och betonar vikten av att ha tillgång till krypterade kommunikationstjänster.
– Det vi väger det intresset mot är att många individer behöver ha tillgång till krypterade kommunikationstjänster. Till exempel utsatta människor och demokratirörelser, säger Ulrika Liljeberg. Att bryta krypteringen, där drar vi gränsen. Vi ser inte att det är säkerställt att det inte görs med det nuvarande förslaget.
Framtida utmaningar
Förslaget kommer nu att beredas på EU-nivå, och det återstår att se hur det slutgiltiga lagförslaget kommer att utformas. Det är viktigt att lagstiftarna noggrant överväger de potentiella konsekvenserna för individens rättigheter och integritet innan de fattar ett slutgiltigt beslut. Samtidigt måste effektiva metoder för att bekämpa övergrepp mot barn utvecklas, utan att kompromissa med grundläggande friheter.
Slutsats
Debatten om ”chat control” belyser den svåra balansgången mellan säkerhet och frihet. Medan syftet att skydda barn från övergrepp är otvivelaktigt viktigt, måste lagstiftningen utformas på ett sätt som respekterar och skyddar individens rätt till privatliv och säker kommunikation. Det är nu upp till EU att avgöra om det omarbetade förslaget kan uppfylla dessa krav eller om ytterligare justeringar behövs.
