När inspektörer från den svenska ambassaden i Kongo-Kinshasa gjorde ett fältbesök hos en biståndsorganisation som mottagit 50 miljoner kronor i svenska biståndsmedel, möttes de av ett tomt kontor och misstankar om att stora summor pengar var på avvägar. Det dröjde nästan ett år innan deras larm resulterade i en polisanmälan.
Upptäckten av ett spökkontor
Vid sitt besök i april 2023 fann ambassadpersonalen ett kontor som knappast verkade vara i bruk. I sin rapport beskriver de ett kontor där det visserligen fanns skrivbord i varje rum, men nästan inga papper eller tecken på pågående arbete. ”Det finns skrivbord i varje rum, men förvånansvärt lite papper på dem. Intrycket är att det inte pågår särskilt mycket jobb på kontoret,” skrev inspektörerna.
Miljonbelopp på avvägar
Det stod snart klart att 35 miljoner kronor av det svenska biståndet, som skulle ha gått till att hjälpa utsatta människor, var spårlöst försvunna. Terrängbilar som köpts in till verksamheten var också borta. En granskning av revisionsfirman KPMG visade att bara en dryg fjärdedel av pengarna, ungefär 27 procent, hade använts som avsett. KPMG rapporterade: ”Av den totala summan mottagen (USD 4 453 970,77), har bara en total summa av USD 1 192 449, 18 (ungefär 27 procent) verifierats och funnits tillfredsställande dokumenterad av KPMG.”
Fördröjd polisanmälan
Det dröjde nästan exakt ett år efter fältbesöket innan Sidas generaldirektör Jakob Granit skickade in en formell polisanmälan om misstänkt korruption. Under tiden hade Sida även krävt tillbaka de försvunna pengarna. I centrum för skandalen står en chef på Sida som har suttit häktad för sin roll i projektet. Trots att han nekar till brott, kvarstår misstankarna mot honom.
Frågor kring försvinnandet och fördröjningen
Personer med insyn i händelserna ställer sig nu frågan hur så stora summor pengar kunde försvinna och varför Sida väntade så länge med att göra en anmälan. SVT har sökt Sida för en kommentar, men myndigheten har avböjt en intervju.
Reaktioner på avslöjandet
Skandalen har väckt starka reaktioner, både i Sverige och internationellt. Kritiker menar att det är oacceptabelt att biståndsmedel kan missbrukas på detta sätt och att det är ett allvarligt slag mot förtroendet för svenska biståndsorganisationer. De efterlyser skärpta kontroller och bättre uppföljning av hur biståndsmedel används.
Sidas svar på kritiken
I en skriftlig kommentar har Sida uttryckt att de ser mycket allvarligt på det inträffade och att de har vidtagit åtgärder för att förbättra sina kontrollmekanismer. ”Vi har nolltolerans mot korruption och arbetar kontinuerligt för att säkerställa att våra medel används på rätt sätt,” säger Jakob Granit, generaldirektör för Sida.
Vägen framåt
Skandalen med den försvunna biståndspengarna i Kongo-Kinshasa belyser vikten av transparens och noggrann uppföljning i biståndsprojekt. Det visar också på behovet av robusta system för att upptäcka och hantera korruption. För att återvinna förtroendet krävs det att Sida och andra biståndsorganisationer inte bara reagerar snabbt på varningar, utan också arbetar proaktivt för att förhindra att liknande incidenter inträffar i framtiden.
Den pågående utredningen kommer att vara avgörande för att fastställa ansvar och säkerställa att rättvisa skipas. Samtidigt måste lärdomar dras för att förbättra framtida biståndsinsatser och skydda de medel som är avsedda att hjälpa de mest behövande.
