Den tidigare Swedbank-vd:n Birgitte Bonnesen har överklagat Svea hovrätts dom, där hon dömdes till 15 månaders fängelse för grovt svindleri. Bonnesens försvar menar att fängelsestraffet är en för ingripande påföljd för den gärning som hovrätten funnit styrkt och yrkar att åtalet ska ogillas i sin helhet. Alternativt vill de att gärningen rubriceras som brott av normalgraden, med en mildare påföljd än fängelse.
Dömd för grovt svindleri
I september 2024 dömdes Birgitte Bonnesen av Svea hovrätt till fängelse för grovt svindleri, då hon lämnat vilseledande uppgifter i två intervjuer som gavs i samband med Swedbanks tredje kvartalsrapport 2018. Dessa uttalanden handlade om bankens involvering i misstänkt penningtvätt kopplad till verksamheten i Estland.
Hovrätten ansåg att Bonnesen hade förmedlat ett vilseledande budskap, vilket ledde till domen för grovt svindleri. Samtidigt frikändes hon från åtalet om obehörigt röjande av insiderinformation, där hon hade stått anklagad för att ha informerat stora aktieägare om SVTkommande granskning av Swedbank.
Överklagandet och Bonnesens reaktion
Efter hovrättens dom meddelade Birgitte Bonnesen och hennes försvar, Per E Samuelson och Christina Bergenstein, snabbt att domen skulle överklagas. I en intervju med Dagens Juridik beskrev Bonnesen hur hon blev djupt chockad över fängelsedomen.
– Jag var djupt chockad, jag var förkrossad och helt oförstående. Fast min advokat förklarade det gång på gång förstod jag inte att jag hade dömts till fängelse. Jag trodde att jag hade fått 800 kronor i böter, berättade Bonnesen.
Hon uttryckte också att hon försöker se det positiva i situationen, såsom att hovrätten friade henne från åtalspunkterna som rörde andra uttalanden under samma period, mellan oktober 2018 och februari 2019.
Fängelsestraffet anses för ingripande
I överklagandet yrkar Bonnesen att åtalet mot henne ogillas helt och hållet, och att hon inte gjort sig skyldig till något brott. Om detta yrkande inte bifalles, begär hon att gärningen ska rubriceras som brott av normalgraden och att hon i så fall ska dömas till en icke frihetsberövande påföljd, såsom villkorlig dom eller böter.
Försvaret argumenterar vidare för att även om gärningen skulle bedömas som grov, är fängelsestraff en alltför ingripande påföljd. I sista hand yrkas att fängelsestraffets längd sätts ned.
Hovrättens dom under lupp
I överklagandet finns än så länge ingen detaljerad motivering under rubriken ”Kritik av hovrättens dom, skäl för prövningstillstånd och bevisuppgift”. Enligt Bonnesens försvar har de begärt anstånd med att utveckla överklagandet på grund av hög arbetsbelastning, då både Per E Samuelson och Christina Bergenstein är involverade i omfattande huvudförhandlingar i andra stora rättsprocesser, inklusive det uppmärksammade Lundinmålet och Think Pink-målet.
Det återstår att se hur Högsta domstolen kommer att bedöma överklagandet, och om de beslutar att pröva fallet. Bonnesen och hennes försvar är fast beslutna att få domen ogiltigförklarad eller åtminstone omvandlad till en mildare påföljd.
Bakgrunden till fallet
Birgitte Bonnesen var Swedbanks vd mellan 2016 och 2019, och hennes ledarskap präglades av bankens expansion och internationella tillväxt. Men under 2019 avslöjade SVTUppdrag Granskning att Swedbank misstänktes ha varit inblandad i omfattande penningtvätt i de baltiska länderna, främst genom dess estniska filial. Misstankarna rörde hundratals miljarder kronor, vilket ledde till omfattande granskningar av både svenska och internationella myndigheter.
Som ett resultat av avslöjandena tvingades Bonnesen lämna sin position som vd i februari 2019. Det juridiska efterspelet fokuserade på om Bonnesen och Swedbank-ledningen hade känt till den misstänkta penningtvätten och medvetet mörklagt informationen. I intervjuer under hösten 2018, där banken släppte sin tredje kvartalsrapport, påstod Bonnesen att Swedbank inte var inblandad i någon misstänkt penningtvätt. Det var dessa uttalanden som Svea hovrätt bedömde som vilseledande och grund för domen för grovt svindleri.
Framtida utfall och konsekvenser
Birgitte Bonnesens rättsfall ses som ett av de mest uppmärksammade i svensk näringslivshistoria. Fallet belyser också de juridiska och etiska frågorna kring hur företagsledare kommunicerar med allmänheten och aktiemarknaden i tider av kris. Försvarets huvudargument för överklagandet är att fängelsestraffet inte står i proportion till den gärning Bonnesen dömts för, samt att hon agerade utifrån den information hon hade tillgänglig vid tidpunkten.
Om Högsta domstolen beslutar att ta upp målet och går på försvarets linje, kan det innebära en förändrad syn på hur liknande ärenden bedöms i framtiden. Å andra sidan, om domen står fast, kan det sätta en tydligare standard för företagsledares ansvar när det gäller kommunikation och transparens i samband med misstänkta brott eller oegentligheter.
För närvarande inväntar både försvar och åklagarsidan besked från Högsta domstolen om prövningstillstånd kommer att ges.
