Den turkiske predikanten Fethullah Gülen har avlidit vid 83 års ålder, en nyhet som snabbt spridit sig genom turkiska medier och världen över. Gülen, som levde i självvald exil i USA sedan slutet av 1990-talet, har länge varit en omstridd figur och en centralgestalt i den turkiska politiska arenan. Han beskrivs ofta som en av president Recep Tayyip Erdogans mest prominenta motståndare.
Fethullah Gülen föddes 1941 i Erzurum-provinsen i östra Turkiet och började sin bana som predikant inom den muslimska faithen. Under åren utvecklade han en stor följarskara genom sin karismatiska ledarstil och de idépraxis han satte i centrum, där utbildning, dialog och fredlig samexistens mellan olika religioner framhölls som bärande element.
Gülens rörelse, ofta kallad Hizmet (”tjänst”), började under 1980-talet och 1990-talet göra sig bemärkt inom utbildningssektorn i Turkiet och utomlands, med ett nätverk av skolor. Dessa institutioner lade grunden för en global organisation med anhängare i över 160 länder, som främjade ideal om dialog och utbildning. Gülens inverkan sträckte sig dock långt förbi detta. Hans rörelse byggde även upp ekonomiska och mediainstitutioner vilket gav rörelsen ett betydande inflytande.
Åren av samarbete och allians mellan Gülens rörelse och Erdogans regerande parti AKP slutade abrupt med en oenighet som under 2013 blottlades tydligt genom en korruptionsskandal – en händelse Erdogan pekade ut som orkestrerad av Gülen för att undergräva hans styre. Konflikten eskalerade till att även omfatta det förödande kuppförsöket i juli 2016, där Erdogan snabbt anklagade Gülenanhängare för att ligga bakom försöket att störta honom. Gülen själv nekade till involvering, men den turkiska regeringens omfattande tillslag mot det som benämnts som ”FETÖ”, en förkortning för ”Fethullahistiska terrororganisationen”, resulterade i massarresteringar och utrensningar inom militären, rättsväsendet och andra samhällsekonomiska sektorer.
Med hans död lämnar Fethullah Gülen ett land och ett arv präglat av komplexitet och kontroverser. För många har han varit en drivkraft för utbildning och reform, medan andra ser hans inverkan som djupt polariserande. Responsen på hans död kan förväntas vara delade, mellan sorg bland hans anhängare och fortsatt kritik från de som sett honom som en fiende till staten. Vad som nu kommer att hända med Hizmet-rörelsen och dess aktivitet återstår att se, men med Gülens bortgång går en av turkisk nutidshistorias mest omstridda profiler ur tiden.