FN:s miljötoppmöte, COP16, som nyligen hölls i Colombia, har beskrivits som ett kritiskt vägskäl för möjligheterna att rädda jordens biologiska mångfald. Under mötet samlades representanter från hela världen för att diskutera och besluta om framtida åtgärder mot den alltmer hotade biodiversiteten. Trots det tunga allvaret i situationen, och trots att riktningen för arbetet stakades ut redan för två år sedan, finns det en uppenbar frustration över att flera länder inte har levt upp till sina löften.
Sverige är ett av de länder som pekats ut för att ha svikit löftet om att presentera konkreta åtgärdsplaner. Det väcker frågor om hur vilja och förmåga att prioritera biologisk mångfald ska öka i politiken, och vilka konsekvenser detta kan ha för framtida generationers tillgång till en rik och hållbar natur. Under COP16 framhölls det flera gånger hur kritiskt det är att alla nationer tar sitt ansvar och agerar kraftfullt och snabbt.
Förväntningarna inför mötet i Colombia var höga. I samband med de tidigare diskussioner och avtal som gjordes för två år sedan, var förhoppningen att tillräckligt många länder skulle ha tagit fram sina specifika strategier för att vända den nedåtgående trenden i biodiversitet. Dock visar nuläget på stora brister i de åtgärdsplaner som antingen inte framtagits alls eller saknat konkretion och tidtabell.
Forskare och miljöorganisationer varnar för att det nu inte längre finns tid för förseningar. Konsekvenserna av att inte vidta snabba och effektiva åtgärder är omfattande och riskerar att leda till oåterkalleliga skador på ekosystem. Den biologiska mångfalden är avgörande för naturens egna kretslopp, som i sin tur är grundläggande för mänsklig överlevnad i form av matförsörjning, vattenrening och klimatanpassning.
COP16 belyste också vikten av internationellt samarbete. Utan en gemensam och global ansträngning är det svårt att åstadkomma den förändring som krävs. Det finns ändå vissa ljusglimtar då några länder visat framsteg och åtagit sig omfattande planer med tydliga mål och tidsramar. Dessa initiativ kan förhoppningsvis tjäna som inspiration för andra nationer.
Om inte fler länder följer den väg som redan stakats ut och omvandlar ord till handling, riskerar den biologiska mångfalden – en av jordens mest värdefulla tillgångar – att bli permanent skadad. Därmed blir COP16 i Colombia en kraftfull väckarklocka och påminnelse om allvaret i denna globala utmaning.
