Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslagen om utökad kamerabevakning i offentlig verksamhet, med hänvisning till betydande risker för den personliga integriteten. I sitt remissvar på betänkandet Kamerabevakning i offentlig verksamhet – lättnader och utökade möjligheter, som gavs till remissinstanser den 26 april 2024, uttrycker samfundet starka invändningar mot flera av förslagen.
Advokatsamfundet varnar för att den utökade kameraövervakningen riskerar att påverka det offentliga samtalet negativt och ifrågasätter om sådan övervakning i stor skala utan tillstånd kan anses proportionerlig. De hänvisar till forskning som visar att kamerabevakning inte har en bevisad effekt på att förebygga allvarliga brott som våldsbrott och ordningsstörningar.
Kritiska synpunkter
Samfundet anser att förslagen i betänkandet innebär en allvarlig inkräktning på grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen och svensk grundlag. De menar att om det inte finns en tydlig nytta och om det inte kan bevisas att förslagen inte innebär oacceptabla integritetsintrång, bör de inte genomföras alls.
Enligt Advokatsamfundet innebär förslagen flera risker, inklusive avskaffandet av tillståndskravet, bristen på tydliga riktlinjer för hantering av känsliga personuppgifter och otillräckliga säkerhetsåtgärder, vilket kan leda till allvarliga kränkningar av enskildas rättigheter.
”Advokatsamfundet avstyrker således förslaget att tillståndskravet ska avskaffas,” skriver samfundet, samtidigt som de uttrycker oro över de utökade möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter att bedriva kamerabevakning, särskilt på så kallade strategiska platser.
Förslag om anmälningsplikt och ökad tillsyn
Om tillståndskravet skulle avskaffas, föreslår Advokatsamfundet att en anmälningsplikt införs för att möjliggöra effektiv tillsyn över kamerabevakningen. De betonar vikten av tydliga regler för proportionalitetsbedömningar i kamerabevakningslagen och föreslår att dessa kompletteras med fler integritetsgarantier samt en möjlighet att överklaga beslut om kamerabevakning.
Samfundet framhåller också att effekterna av samtliga förslag som hotar den personliga integriteten bör analyseras betydligt grundligare än vad som gjorts i betänkandet. De delar dessutom utredningens oro över att politiskt styrda verksamheter kan vilja använda kamerabevakning i större utsträckning än vad som är förenligt med integritetsskyddet, och påpekar att det redan finns fall där olaglig kamerabevakning bedrivits.
Advokatsamfundets remissvar utgör ett starkt avståndstagande från förslagen om utökad kamerabevakning, med betoning på behovet av att skydda den personliga integriteten och upprätthålla rättssäkerheten i samhället.
