Internationella brottmålsdomstolen (ICC), en av världens mest betydelsefulla institutioner för att bekämpa internationella brott, står nu inför en intensiv politisk och rättslig storm. Den Haag-baserade domstolen har nyligen blivit föremål för hård kritik och allvarliga hot från flera olika håll. Enligt domstolens företrädare jämförs ICC nu allt oftare med terrorgrupper, vilket underminerar dess arbete och legitimitet. Dessa anklagelser och hot har eskalerat mot bakgrund av domstolens pågående och framtida utredningar av potentiella krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
Flera stater och politiska ledare är oroade över domstolens arbete och dess inverkan på nationell suveränitet. De anklagar ICC för politisk partiskhet och för att selektivt rikta in sig på afrikanska och utvecklingsländer, samtidigt som brott begångna av mäktigare stater missas. Denna kritik har lett till flera medlemslands utträde från Romstadgan, det grundläggande traktatet som etablerade domstolen.
Situationen förvärras av hot som sträcker sig från att klippa finanser och sabotera dess arbete, till mer extrema åtgärder som att arrestera dess personal när de reser. Vissa högljudda kritiker, inklusive politiska ledare från stater som tidigare varit i konflikt med domstolen, har till och med jämfört ICC:s funktion och metoder med de hos terrororganisationer. Dessa jämförelser ses av ICC:s styrelse och många internationella rättsexperter som farliga överdrifter som kan påverka domstolens säkerhet och framtida effektivitet.
Trots det ökade trycket står domstolen fast vid sitt uppdrag att leverera rättvisa för offren av de värsta internationella brotten. Vid en presskonferens nyligen betonade ICC:s ledare vikten av att skydda domstolens oberoende och integritet mot politiska påverkan. De framhöll även att rättvisa för offren måste vara den viktigaste drivkraften och att ICC aldrig kommer att fungera som ett politiskt instrument.
Försvarare av ICC världen över uppmanar nu till stärkande av internationella normer och stöd för domstolen, både politiskt och ekonomiskt. De argumenterar för att domstolens arbete är avgörande för att upprätthålla internationell rättvisa och att hoten mot ICC bör ses som indirekta hot mot hela det internationella rättssystemet. Med många öppna ärenden och en komplicerad global politisk situation är ICC:s framtid osäker, men dess betydelse i kampen mot straffrihet för internationella brott förblir obestridlig.
Samtidigt pågår en debatt om hur ICC bättre kan balansera sina resurser och jurisdiktion för att inte riskera att falla offer för allvarliga anklagelser om partiskhet. Frågor om reform och tillväxt står högt på dagordningen för att stärka domstolens mandat och skydda den från framtida politiska stormar. Med de allt mer växande hoten mot dess existens behöver det internationella samfundet beslutsamt visa sitt stöd för en rättsordning baserat på principerna om rättvisa och jämlikhet inför lagen.
