Svenskarnas skulder fortsätter att växa, och de unga är inget undantag från denna trend. Skuldberget hos Kronofogden för personer upp till 25 år är nu uppe i 2 miljarder kronor. Utvecklingen är oroande och väcker frågor om hur unga hanterar sin ekonomi och vad som driver dem till att skuldsätta sig i allt högre grad.
En av förklaringarna, menar civilekonomen och programledaren Magdalena Kowalczyk, är det ständiga bombardemanget av konsumtionsbudskap som lockar unga människor att leva över sina tillgångar. ”Vi lever i ett samhälle där unga matas med budskap om hur glad man blir om man köper något”, förklarar Kowalczyk. ”Reklam och sociala medier trivialiserar ofta köpbeslut och erbjuder omedelbar tillfredsställelse genom konsumtion.”
Situationen kompliceras ytterligare av att många unga saknar grundläggande kunskaper i privatekonomi. Skolan erbjuder ofta inte tillräckligt med undervisning i ämnet, och i hemmiljön är det inte alltid självklart att dessa frågor diskuteras öppet. Detta leder till att många unga vuxna går in i vuxenlivet utan en tydlig förståelse för budgetering, sparande och långsiktiga konsekvenser av att ta lån.
Lättillgängliga krediter och delbetalningsalternativ utgör ytterligare en fälla för de unga. Många lockas av möjligheten att få det de önskar direkt, utan att behöva spara ihop till hela beloppet. Men det som börjar som en till synes oskyldig avbetalning kan snabbt växa till en ohanterlig skuldspiral, speciellt om den ekonomiska bufferten är obefintlig och oförutsedda utgifter dyker upp.
Den psykologiska pressen är också en faktor som spelar in. Sociala medier förstärker ofta känslan av att behöva leva upp till vissa livsstilar och konsumtionsmönster. För unga människor som är i en formativ period av sina liv kan det vara svårt att motstå grupptrycket att ständigt visa upp en bild av framgång och välmående, vilket ofta kopplas till materiell konsumtion.
För att vända denna negativa trend krävs insatser på flera fronter. Utbildningssystemet behöver stärka sitt fokus på privatekonomi för att säkerställa att unga människor får de verktyg de behöver för att fatta ansvarsfulla ekonomiska beslut. Samtidigt behöver samhället i stort förändra sättet konsumtion marknadsförs och normaliseras, för att främja en kultur av ekonomiskt ansvarstagande och medvetenhet.
Kowalczyk föreslår också att föräldrar och vårdnadshavare bör ta en mer aktiv roll i sina barns ekonomiska uppfostran. ”Det handlar om att ge barn och unga kunskap och förutsättningar att hantera pengar på ett hälsosamt sätt,” säger hon. ”Genom att bryta tabut och prata öppet om pengar och hur man hanterar dem, kan vi rusta nästa generation för ett hållbart ekonomiskt liv.”
