Det har varit mycket förvirring kring hur USA har beräknat sina tullar mot omvärlden. Kritiker menar att metoden som används är både förenklad och missvisande. En kalkyl har nu presenterats som ger en inblick i dessa beräkningar, men inte utan att dra till sig ytterligare kritik. John Hassler, en framstående professor i nationalekonomi, har uttryckt sitt missnöje med hur tullarna bestämts. Han beskriver kalkylen som en ”servettskiss” och menar att den är alltför förenklad för att ligga till grund för något så komplicerat som internationell handelspolitik.
Enligt Hassler tycks kalkylen utgå från principen att varje land ska ha en handelsbalans på noll i förhållande till USA. Detta innebär att importen från varje land ska vara lika stor som exporten till samma land, något som Hassler kallar för ”idiotiskt”. Han understryker att det är sällsynt att en sådan balans uppnås, och att försöka reglera internationell handel utifrån denna premiss inte bara är orealistiskt utan även skadligt för den globala ekonomin.
Uppgifterna om USA:s beräkningsmetoder har också orsakat oro bland andra ekonomer och handelsspecialister. Kritik riktas mot att en ensidig strävan efter bilaterala handelsbalanser negligerar de komplexa samband som styr den globala handeln. Många menar att metoden riskerar att skapa fler problem än den löser, och att det kan leda till onödiga handelskonflikter.
Det återstår att se huruvida USA kommer att revidera sin strategi och söka mer nyanserade metoder för att fastställa tullar. Under tiden växer dock frustrationen bland både inhemska och internationella aktörer inom handelssektorn. Medan debatten fortsätter görs det klart att en enkel lösning på en komplex fråga sällan är den bästa vägen framåt.
