Smartphones har blivit en förlängning av våra egna kognitiva processer. Förr i tiden var man tvungen att söka i böcker eller fråga en kunnig person för att få svar på en fråga. Nu kan vi med några få tryck på en skärm få svar på nästan vad som helst. Denna bekvämlighet är en ovärderlig resurs, särskilt i ett samhälle som värderar hastighet och produktivitet. Men vad händer med vår förmåga att minnas när vi förlitar oss på externa enheter?
Människans minne är komplext och fascinerande. Det är inte bara en enkel process av att lagra och återkalla information, utan också en grundpelare för vår identitet och vårt kritiska tänkande. När vi outsourcar delar av vårt minne till våra smartphones, ställs frågan om vi förlorar mer än vi vinner. Vissa forskare menar att vår förmåga att lagra information kan avta när vi istället för att minnas fakta, lär oss hur vi hittar dem. Det kan leda till ett ytligare tänkande där vi inte bryr oss om att förstå och kontextualisera kunskap eftersom vi vet att vi alltid kan ”googla” fram svaret.
När det kommer till kritiskt tänkande hjälper minne oss att dra slutsatser och se mönster baserade på tidigare erfarenheter och kunskap. Om vi förlorar färdigheten att hålla information i minnet, riskerar vi att också försvaga vårt kritiska tänkande. Utan tillräckligt djup förståelse av ämnen blir det svårt att ifrågasätta, analysera och förstå sammanhang. Ett exempel är den informationsmängd som översvämmar oss dagligen via nyheter, sociala medier och vår allmänna smartphone-användning. Utan förmåga att kritiskt granska denna information riskerar vi att bli lättpåverkade av vinklade narrativ och falska nyheter.
I undervisningen märks dessa effekter också av. Lärare har noterat att elever alltmer saknar djupgående förståelse och istället förlitar sig på snabbåtkomliga fakta från nätet. Det är ett problem, eftersom utbildning har till uppgift att odla kritiskt tänkande, analytisk förmåga och djupa insikter, snarare än att bara förmedla fakta.
På arbetsplatsen är förutsättningen att teknologi kan frigöra tid och öka effektiviteten. Men om den istället distraherar och minskar arbetsminnet kan den i själva verket försämra prestation. Ständiga notifikationer och möjligheten att när som helst fly till uppslukande digitalt innehåll, reducerar vår förmåga att fokusera och att tänka bortom den omedelbara uppgiften.
Men hur kan vi möta dessa utmaningar och nå en bättre balans mellan teknologi och mental hälsa? För det första är det nödvändigt att identifiera och sätta gränser för vår teknologi-användning. Genom att reservera särskild tid för att konsumera information, istället för att låta den störa oss konstant, kan vi minska de negativa effekterna. En metod är att inrätta teknikfria zoner eller tider i hemmet för att uppmuntra till mänskliga interaktioner och reflektion utan digital distraktion.
För det andra, kan vi medvetet träna upp vårt minne och kritiska tänkande. En strategi är att aktivt välja att memorera viss information innan vi söker ytterligare svar. Brainstorming och diskussion utan att direkt rådfråga mobiltelefonen kan stimulera dessa färdigheter. Även att läsa böcker och annan längre litteratur utan digital avbrytning kan förbättra koncentrationsförmågan och ge viktig kontext.
Undervisningen på alla nivåer spelar en avgörande roll i denna process. Lärare kan uppmuntra elever att tänka djupare genom projekt och problemställningar som kräver att de analyserar och reflekterar över koncept istället för att hämta svar från internet. En återgång till att skriva för hand och ta anteckningar analogt kan även erbjuda en balans och öka engagemanget i lärandet.
Som individer bör vi sträva efter att vara medvetna om och kritiska till den information vi absorberar varje dag. Det handlar om att utveckla ett ”digitalt kritiskt tänkande” där vi aktivt ifrågasätter, analyserar och bearbetar informationen snarare än att passivt konsumera den.
Den ständigt tillgängliga informationen från smartphones har utan tvekan transformerat vårt sätt att leva och lära, men det innebär även nya utmaningar för våra kognitiva förmågor. Genom att hitta en balans kan vi utnyttja teknologins styrkor utan att tappa bort de viktiga inslag som starkt minne och kritiskt tänkande utgör. Det är kanske just nu, mer än någonsin, viktigt att vi återerövrar och värnar om vår egen förmåga att minnas och tänka kritiskt, i en värld där teknologin annars lätt kan överväldiga oss.
